Handbollsfamilj

 
Vinst i B-slutspel på Irsta blixten i Västerås
 
De har gett mig en chans att umgås med människor jag inte hade träffat annars. Handbollen gav mig möjlighet att återuppta kontakten med gamla vänner och gett mig möjligheten att lära känna och skaffa band med andra som jag tidigare bara iakttagit.
 
Detta vart slutet på något gammalt och början på något nytt. Det låter hemskt men det är sant och jag kommer aldrig att glömma dessa år med detta lag. Laget har fått ur mig alla olika känslor. Jag har visat mig gråtandes av lycka och av olycka. Arg som glad.
 
Men det viktgaste av allt. Jag har aldrig stått själv. Vi har alltid haft varandra.
 

På tisdag
ska jag på möte med mitt eventuella nya lag. Jag vet att det aldrig kommer att bli som det varit men jag hoppas att vi kommer att göra det bästa utav situationen och tillsammans bilda nya oförglömliga stunder.
 



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback