jag inser nu under detta hat till skolan hur mycket jag saknar min gamla klass och skola. men det är samtidigt helt otroligt hur många nya underbara människor jag lärt känna under denna korta tid. och tänk, hur många nya kommer jag inte känna när detta skolår är slut. tänk att det snart (tre år) är dom jag har delat den förmodligen största upplevelsen i mitt liv, att ta studenten. men först ska jag ta mig dit och än så länge känns det jävligt segt.

 

för ett år sedan kändes det overkligt att jag skulle spendera en skoldag utan någon av dom jag tillbringat flera år tillsammans med. komma till skolan utan att se någon av mina sköna och ursnygga vänner? vart tog mattelektionerna med britney spears och fia vägen? och vart tog sally, erika, linnea, amanda, william och resten av 9b vägen? det finns heller inte någon i min paralell klass som heter matilda. åh, det känns så overkligt och så fel.. men jag vet inte, det är såhär det ska vara och min nya klass och vänner får mig att skratta och må bra men endå sitter jag på en lektion där jag inte får vara kvar, även om jag viskar mitt tystaste, jag är inte van.. åh, vad jag vill ha tillbaka lite av den där friheten som fanns innan !