Gårdagen trodde jag skulle bli riktigt lång. Vi åkte från Mariefred vid 12 tiden på förmiddagen och kom hem vid 10 tiden på kvällen. Vi skulle och spela en match i Vadstena, 2,5 timmarsbilresa för att spela en match och sen 2,5 timmar för att komma hem plus matstopp. Dessutom förlorade vi, vem trodde inte att bilresan hem skulle kännas ännu längre då?

 

Men gud så fel jag hade. Timmarna i bilen på vägen dit gick gick lika fort som hem. Kanske framförallt på grund av att jag satt i en bil av människor jag gillar. Människor jag annars inte hinner tillbringa den tiden med som jag egentligen vill. All kärlek till handbollen som tvingar mig att spendera några timmar med de människor som jag kanske i nuläget skulle glida längre och längre ifrån och för att den hjälper mig att känna mig så glad ibland och speciell på mitt sätt (och ibland hopplös).

 

♥